SammanfattningSömnproblem är vanligt förekommande hälsoproblem i befolkningen. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visats vara en effektiv behandling för personer med insomni men mindre forskning har bedrivits på effekten av KBT i grupp för personer med insomni (KBT-I) och samtidiga Depressiva symtom. Studien syftade till att undersöka effekten av KBT-I i grupp med avseende på graden av insomni, Depressiva symtom, och samvariationen med transdiagnostiska processer. En single-subject design användes med dagliga skattningar och för-, mellan- och eftermätningar. Resultatet visade att graden av insomni minskade för samtliga deltagare och graden av Depressiva symtom minskade för majoriteten.

Bakgrund: Rådgivning om fysisk aktivitet som egenvård är en rekommenderad behandlingsform vid Depressiva symtom. Positiv effekt av fysisk aktivitet mot Depressiva symtom är bevisad, samtidigt visar forskning att personer med Depressiva symtom har låg motivation till fysisk aktivitet. För effektiv tillämpning av denna behandlingsform är kunskap om vad som uppfattas vara av betydelse för motivationen till fysisk aktivitet hos personer med Depressiva symtom viktig. Tidigare forskning visar dessa personers syn på och åsikter om fysisk aktivitet, men studier som specifikt fokuserar på att belysa just vad som uppfattas vara av betydelse för motivationen till den fysiska aktiviteten saknas.Syfte: Syftet med studien var att belysa vad som uppfattas vara av betydelse för motivation till fysisk aktivitet hos personer med Depressiva symtom.Metod: Metoden var en litteraturstudie av sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysmetoden som användes var inspirerad av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: känsla av meningsfullhet, tillfälliga omständigheter som hindrar eller underlättar, upplevd självförmåga, andra människors beteende samt psykologiska strategier.Slutsats: Motivation är något komplext, personer med Depressiva symtom uppfattar att flera skilda faktorer och omständigheter är av betydelse för motivationen till fysisk aktivitet.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användande av hormonella antikonceptionsmedel och uppkomst av depression och Depressiva symtom bland kvinnor.Metod: En systematisk litteraturstudie där tio kvantitativa originalartiklar inkluderades och analyserades.Resultat: Sambandet visade sig kunna relateras till ett flertal faktorer; läkemedlens sammansättning, användarens psykiatriska sjukdomshistoria, psykosociala faktorer samt placeboeffekt.Slutsats: Det är viktigt för sjuksköterskan att känna till sambandet mellan hormonella antikonceptionsmedel och uppkomsten av depression och Depressiva symtom för att kunna identifiera omvårdnadsbehov, informera samt erbjuda god omvårdnad till de kvinnor som drabbats..

Universitetsstudenter har ofta ett riskabelt alkoholbeteende ochupplever Depressiva symtom under studietiden, vilket kan ha svårakonsekvenser. Förklaringarna till alkoholkonsumtion blanduniversitetsstudenter har ofta fokuserat på studenters motivation tillsocialisering med andra studenter. Litteraturen har också fokuserat påförstaårsstudenters övergångsfas i förklaringarna till depression.Denna studie involverade 117 universitetsstudenter i ett medelstortsvenskt universitet. Studiens huvudsyfte var att undersöka omstudenter som bytte ort för att studera dricker mer alkohol ochupplever flera Depressiva symtom än studenter som studerar i sinhemort. Resultatet visar på en betydande skillnad i alkoholkonsumtionmellan de två grupperna, vilket tyder på ett samband mellan flyttenfrån hemorten och alkoholkonsumtion..

Bakgrund: Depression förutspås bli den näst största sjukdomsbördan i världen år 2020. Idag återfinns psykoterapi och läkemedel som behandlingsmetoder mot depressioner. Utöver detta har studier visat på ett samband mellan minskade Depressiva symtom och fysisk aktivitet. Metod: Material för granskning har sammanställts genom sökningar i artikeldatabaserna PubMed, CINAHL, PsycINFO och granskats enligt riktlinjer av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Genom en manifest innehållsanalys har bärande meningar identifierats och lagt grunden för resultatet.

 Depressiva symtom har blivit ett vanligt tecken på psykisk ohälsa hos ungdomar. Dessa kan leda till utvecklandet av depression och självmordsförsök. Syftet med arbetet var att belysa preventionsprogrammens betydelse för förebyggandet av depression hos ungdomar och insatser som sjuksköterskan kan göra i det förebyggande arbetet. En systematisk litteraturstudie gjordes, där fem artiklar analyserades. Fyra studier undersökte effektiviteten av olika preventionsprogram för Depressiva symtom.

Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka möjliga mönster av social ångest och dess relation till Depressiva symtom och livstillfredsställelse. Social ångest innebär lidande för många människor och medför rädsla för situationer där det finns risk att granskas, att få uppmärksamhet samt att bli bedömd för sina prestationer. Social ångest karakteriseras av undvikande beteende men indikationer finns att det även existerar en atypisk undergrupp av social ångest som uppvisar ett impulsivt beteende. Självskattningsformulär har använts vid datainsamlingen och urvalet bestod av unga vuxna i åldern 20-24 år. Resultaten analyserades genom klusteranalys och indikerade att en atypisk impulsiv grupp med social ångest existerade samt att kön modererar graden av Depressiva symtom. .

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller Depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka Depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka profiler av samsjuklighet mellan Depressiva symtom och olika undergrupper av social ångest hos unga vuxna (20-24 år) samt dess samband med livstillfredsställelse och upplevd social funktionsnedsättning inom yrkesliv/studier respektive sociala aktiviteter. Data har inhämtats via självskattningsformulär. Resultaten analyserades genom en klusteranalys. Två profiler med samsjuklighet mellan undergrupper av social ångest och Depressiva symtom framkom. Denna samsjuklighet verkar vara relaterad till både en lägre grad av upplevd livstillfredsställelse samt till funktionsnedsättning inom två domäner, yrkesliv/studier och sociala aktiviteter..

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller Depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka Depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller Depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka Depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller Depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka Depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

Antalet transplantationer av njurar är något som ökar för varje år som går, dels på grund av utvecklad forskning och dels på grund av den ökande folkmängden. Det är viktigt med god kunskap om bland annat mottagarens upplevelse av njurtransplantationen, för att kunna möta patienterna på bästa sätt. Resultatet visar att de patienter som står på väntelistan upplever sig lida mer av Depressiva symtom, trötthet, oro, ängslan och ångest än de patienter som har genomgått en njurtransplantation. De patienter som upplever Depressiva symtom en längre tid innan transplantationen får oftast starkare symtom och har svårare efter transplantationen att bli av med de symtomen. Efter transplantationen upplever de flesta patienter att dessa upplevelser minskar.

Inom de närmsta decennierna kommer depression att rankas som den näst största sjukdomen globalt sett. Det är av största vikt att sjuksköterskan har kunskap om hälsofrämjande åtgärder under depression och arbetar förebyggande för att kunna möta och hantera denna utmaning. Därför var syftet med denna litteraturstudie att belysa hälsofrämjande åtgärder hos personer med Depressiva symtom. Vetenskapliga artiklar söktes systematiskt i databaserna Pubmed, Cinahl och PsychInfo. Det resulterade i 18 artiklar som svarade mot syftet.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller Depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka Depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.